Drottningbekymmer och dess lösning

Posted on Updated on

Sedan mitten/slutet av juni har det varit något fel i det ena av mina två ursprungliga samhällen. Det kom inget nytt yngel. När jag frågade någon av mina mentorer, så blev förklaringen att det nog inte var drag. Efterhand började jag tro att samhället inte längre hade någon drottning; jag hade ju lyckats välta en stapel lådor med ramar. Du har en drottning! sade min mentor. Fast det hjälpte ju inte, det blev ändå inget yngel.

Jag satte in en ram med blandad storlek yngel, inklusive smått. Inget resultat. Sedan satte jag in en ram med en kläckfärdig visecell. Jag hade fått några sådana när jag gjorde min drottningavläggare – till slut (det behövde samlas ihop lite mod för det). Det blev inget resultat av visecellen heller.

Så hjälpte jag till när vår förening hade ett informationstält. Jag gjorde nog inte så mycket nytta, men hade själv nytta av mina snälla kollegor i tältet. Efter lite resonemang kom vi fram till att det jag hade var en oparad drottning.

Utmattad av anspänningen att börja med biodling, så hade jag gjort som man hade sagt på något ställe där jag läste för att lära mer; jag hade satt spärrgaller i botten, så att samhället inte kunde svärma. Jag kände att jag inte skulle orka ta hand om svärmning också.  Därmed kunde den nya drottningen, som bina drog upp när jag hade slarvat bort den gamla, inte komma ut och para sig. Samhället accepterade henne dock och ville inte ha någon ny. Så det blev inget yngel.

Nå, lösningen skulle vara att eliminera den befintliga drottningen och sätta dit en parad drottning istället. Så här sent på året går det inte att själv dra upp en ny drottning, så det gällde att hitta någon som hade en drottning över. Det fanns en! Någon ville ha en drottning med stamtavla och jag fick bastarden som blev över!

Då kom nästa pärs – själva tillsättningen. Jag fick goda råd och följde dem, men de goda råden täckte inte hela processen. Samhället skulle skakas ut på marken tillräckligt långt från ursprungsplatsen. Jag gick runt huset och skakade ut dem framför garaget. Korkat det också, eftersom en del flög in genom ventilen i garageporten. Den är nämligen kattdörr hos mig.

Nästa miss var att jag trodde de skulle flyga hem på någon halvtimme, men det tog flera timmar. När det började skymma var jag bara tvungen att få dit den nya drottningen. Jag skulle naturligtvis ha börjat med henne, innan jag skakade ut samhället.

Nå, det fick bära eller brista. Jag fick hämta ramar med yngel från ett annat samhälle, tyvärr mitt minsta. Bina behöver något att samlas kring, hade rådgivaren sagt. Buren med henne kom in, väl klämd mellan två ramar så att mobbarna skulle få mindre utrymme. Bina kastade sig över den och jag kunde bara hoppas att det hela skulle sluta lyckligt.

Kvar framför garaget låg en hög bin som vägrade flyga hem. Det tog två dagar för dem att försvinna. Jag vet inte om de hittade hem eller om fåglarna tog dem.

Idag var det nästan sommarväder och jag åkte hem tidigt från jobbet – nu skulle kupan kollas!

Lycka! Där fanns både öppet och täckt yngel, så samhället hade accepterat henne och hon hade börjat jobba genast efter att hon kom ut ur buren. Jag fångade henne med drottningfångaren, satte henne i hållaren och så fick hon en gul prick och fick sedan komma tillbaka till sitt gäng.

Nu väntar jag på att det snart skall komma krainer-bin ur kupan med gula!

Annonser

Varroa destructor

Posted on Updated on

Under de månader jag nu har haft mina två/tre samhällen, så har jag gjort drönarutskärning som varroa-förebyggande åtgärd. Jag har tittat noga på mina bin och jag har fotograferat dem i macro. Dessutom har jag satt in en varroabricka och granskat nedfallet med förstoringsglas. Jag har inte kunnat se någon varroa alls.

I förra veckan sålde Lidl USB-microskop för 350:-. Det skulle det väl kunna vara värt tänkte jag och slog till, väl medveten om att man inte kan få hög kvalitet för 350:-. Jag delade en bit fryst drönarutskärning och skakade den över ett papper. Lite skräp i olika toner av brunt och beige föll ut. Något av det lade jag på glaset till microskopet och tittade sedan på det. Det mesta var vax, men det fanns varroa också:

Nu måste jag bestämma mig för hur jag skall bekämpa eländet. Jag pratade med nybörjarkursens huvudlärare som tyckte jag skulle använda oxalsyra. Det är jättebra, sade han. Biodlarna som kom på tisdagsmötena i sommar sade att det är de som försöker med de ekologiska metoderna som är skuld till att amerikansk yngelröta nu sprider sig här i närheten. Hu! Det är nog den värsta sjukdomen jag kan tänka mig, då får man ju t o m bränna lådor och ramar. Det vore många timmars arbete som gick upp i rök! Men, det är ingen idé att oroa sig, jag kan inte göra annat än att motverka varroa på bästa möjliga sätt. Något annat kan jag inte påverka.

Simpla bottnar

Posted on Updated on

Från början var det meningen att jag skulle leverera lite material inför att jag skulle få mina bisamhällen. Jag gjorde bland annat några enkla bottnar, som nu fungerar som avställningsbottnar och som tillfälliga bottnar. De är gjorda av resterna från tillverkning av lådor plus en formsågad plywoodskiva. Därefter är insidan impregnerad med linolja och utsidan målad med egenblandad linoljelasyr.

I efterhand har jag kommit på att jag borde ha gjort en anordning för att minska flusteröppningen. En sådan här botten har jag använt till min lilla drottningavläggare och den kunde kanske ha behövt hjälpen att få en riktigt liten flusteröppning, som ju är lättare att försvara, speciellt när man är ett mycket litet samhälle.

Så här ser bottnarna ut:

Igångsättning

Posted on Updated on

I sådär 10 år har jag till och från funderat på att skaffa bin. Från början var det en konsekvens av mitt intresse för trädgård och min önskan att få mer frukt och bär, men efterhand har tankar om sund mat och lite självförsörjning tagit över.

När jag nu, för första gången på många år, har ett jobb som dels kan göras på normala arbetstider och dels känns lite ”hållbart”, så kom tankarna på biodling upp med förnyad styrka. Nu-eller-aldrig-känslan var inte heller utan betydelse. Snart är jag pensionär. Biodling är en bra pensionärsaktivitet, men samtidigt är igångsättningen en arbetsam utmaning, som jag kanske inte orkar med om några år.

Som vanligt med mig, så är tanke och handling ett och tidsoptimismen stor! Jag gick en nybörjarkurs hos ortens biodlarförening och köpte sedan mina två samhällen där jag kunde få tag på dem. Gubben hade också sagt ok till projektet, fast som vanligt var han inte medveten om vad han sade ok till, men han insåg kanske bättre än jag att det skulle bli en del jobb… Om det inte fungerar eller jag inte orkar, så får jag väl göra mig av med bina igen. De fick nu sin plats i vår lilla ”skog”: 
Bild

De nedersta lådorna, som jag fick låna när jag köpte samhällena, är av Norsk modell, vilket innebär samma rambredd som LågNormal, men större ramhöjd. De fulla ramarna med låda kommer att väga ca 25 kg. Det är alldeles för mycket för min lilla person. Jag byter snarast ut dem mot HLS – åter samma rambredd som LN, men mindre ramhöjd. Det är lådorna överst. Jag funderade ett tag på att välja t ex Dadant, men jag tycker det är en stor fördel att lådan är kvadratisk. Då kan man fritt välja mellan att ha ramarna på tvären eller vinkelrätt mot flustret.

De lånade lådorna är gamla och ingrodda med gammalt vax, så jag tycker de är lite äckliga. Som ett steg i bytet till HLS bygger jag därför HLS-lådor och en sarg till varje låda, vilket tillsammans blir en Norsk-låda:Bild

Jag bygger naturligtvis också fler lådor och gör HLS-ramar. Det är genomgående trä, då jag vill ha naturligt material i så stor utsträckning som möjligt. Jag bygger också bottnar, tak och bitömmare själv. För att det skall bli vinkelrätt och därmed gå att stapla på varandra, så har jag byggt en mall. Här är den med sidorna till en av mina första enkla bottnar: 
Bild

Med mallen blir lådorna lika, men jag kan bara göra en låda i taget och det blir inte så rationellt. Under en tid nu har jag istället kollat vinklarna med vinkelhake och sedan fixerat rätt läge med en bräda spikad diagonalt över lådan. Jag skall nog försöka tänka ut någon bättre lösning.

Man behöver lite diverse utrustning. Jag har en benägenhet att satsa på utrustning, eftersom jag hoppas att det sparar kraft eller tid. Allt jag har skaffat har kanske inte varit så värdefullt ur dessa aspekter.

Följande biodlingsutrustning har jag skaffat:

  • Overall. Behövs.
  • Handskar. Behövs.
  • Rökpust. Den behövde ”justeras”, så jag borrade lufthål i nederdelen, för att det skulle brinna bättre.
  • Spärrgaller, 2 st per kupa
  • Drottningfångare. När man är nybörjare är det skönt att ha koll på drottningen, så att man inte av misstag eliminerar henne. Fast man måste ju först hitta henne…
  • Kupkniv. Det är imponerande hur snabbt bin kan klistra ihop lådorna!
  • Ramtång. Ett inte så nödvändigt inköp, men jag trodde den skulle vara till nytta för att lyfta de stora tunga Norskramarna.
  • Foderramar i plast, för att ge t ex ett fodertillskott av flytande sockerlösning, till ett nytt litet samhälle.
  • Trådkrusare. Det heter nog trådspännare. Ett nödvändigt redskap när man gör ramarna.
  • Ram-mall. Ett skruvstycke fungerar bättre tycker jag, men det skall vara monterat så att käftarna låter arbetsstycket komma ner utanför arbetsbänkens kant.
  • Honungsslunga, manuell, via eBay.de (ty: honigschleuder). Jag ville ha en manuell för att inte vara beroende av el.
  • Honungsrörare, rostfri
  • Avvaxningsgaffel
  • Silset rostfritt

Övrig utrustning som jag använder:

  • Liten avbitare till ramtråden.
  • Liten smalkäftad tång att hålla och dra tråden med. Då skär och sticker jag mig inte så mycket med tråden.
  • Överbliven 12V ”transformator”, med rätt hög amperestyrka tror jag, för att smälta fast vaxmellanväggar i ramarna.
  • Damhammare. Bätte än en tung hammare när man spikar ram.
  • Stark ficklampa, för att se bättre när jag granskar ramarna i kupan. Då kan jag se äggen…
  • Liten brytbladskniv för att skära ut t ex drönarceller.
  • Gaständare, lång, för rökpusten.
  • Gummistövlar. Behövs.

Byggmaterial:

  • Ytterpanelvirke. (Hyvlat på ena sidan) 21 mm tjocklek (ByggMax m fl) till lådorna
  • 8 x 21 mm planhyvlad list (Hornbach) till lite av varje
  • Tunt spåntat virke till bottnar
  • Rostfritt nät, ca 4 mm ruta
  • Rostfri skruv (Biltema)
  • Utelim, tål fukt
  • Linolja för invändig behandling av lådorna
  • Pigment + linolja för utvändig behandling av lådor mm. Färger: 2 delar grön umbra och 1 del kromgrönt.
  • Isolering, av cellplast
  • Plywood och masonit
  • Små spik (inte dyckert), ca 30 mm
  • Små spik (inte dyckert), ca 20 mm
  • Färdigt ramvirke. Jag föredrar Hoffman-ramar, eftersom jag tycker att avståndshållare hakar upp sig och är besvärliga. Man lär se viseceller bättre med Hoffman-ramar också, men det har jag ännu inte erfarenhet av.